Svårt att överblicka den grad av utmattning jag befinner mig i.
Vet bara att jag befinner mig i en mycket otillfredställande situation just nu...
Räknade att jag jobbat 192,5 timmar denna månad och detta endast kommer att leda till runt 3000 chf i handen när allt är betalt.
Fan!
Känner mig inte mindre utbränd när man går igenom detaljerna precis.
Har också fått tillbaka stressen vad det gäller min sömn... Vaknar med ett ryck nu igen!
Säsongen avslutades på ett av SLS kaotiska baustellen.
Som vän av ordning, tycker jag att det är jobbigt (och farligt) att snubbla omkring i 15cm avfall på golvet.
Fast på vissa ställen är det så.
Har väl också rörigt ibland, men när 3-4 olika firmor med olika verksamheter kör samtidigt, blir det för mycket.
Och ingen städar.
Monterade i alla fall min fejkade spis och funderade på hur lustigt det blir när någon på fyllan kommer att tända en brasa i den.
Då brinner hela restaurangen upp (eller ner, vilket man nu säger).
Det finns ju varken skorsten eller nåt annat adekvat.
Jag sa till min chef att det hade gått både fortare och varit enklare att murat upp en riktig spis som man kunde patinera, än att hålla på med sån här skit. Men är det deco så är det.
Man kan inte göra saker och ting "på riktigt", även om det både sparar tid och pengar.
Fast det blir ju enklare och billigare att riva.
Vi bygger inte för att det ska hålla, utan för att det ska rivas!
Men jag ger mig inte in på några moraliska grubblerier över detta ämne.
Jag är för gammal. Det får räcka med att jag e passiv medlem i Greenpeace via autogiro.
Hade jag varit 22 hade jag säkert gormat om detta falsarium.
Sen börjar jag bli rejält sne på Nadine som visar mindre och mindre respekt här i hemmet.
Kanske är jag småaktig, men jag blir förbannad när jag kommer hem och finner min enda julklapp urdrucken, och inte ens en lapp om detta.
Jag misstänkte ju att något var galet, för annars skulle jag ju inte ens vara här. Och med tanke på hur desperat denna tjej är efter män, misstänker jag att hon är besviken på att vi inte fått ihop det.
Vilken schweizisk kvinna skulle dela lägenhet med en okänd, 16 år äldre svensk man?
Endast en galen...
Så jag har alltså gjort det igen och bevisat för mig själv att det inte finns nån gratis lunch.
Världen är svart eller vit - precis som exet alltid sagt.
Och galna kvinnor är min specialitet!
1/4 av mina föredettingar har varit inlagda på mentalsjukhus och detta hade kanske varit ok om jag haft få relationer, men så är det ju nu inte.
Kan jag då bevisa att 1/4 av alla kvinnor är mentalt defekta?
Är detta empiriskt tänkande?
Jag hoppas fortfarande på att jag har fel!
- Äh, dom är ju kvinnor! Säger som flesta män, - ...det är ju en mentalsjukdom i sig, hehe.
Så efter förtiosex år på denna planeten, hur länge ska jag hoppas?
Men jag tänker inte ta upp detta med Nadine, jag tänker bara reducera hennes möjligheter till överträdelser.
Jag har ingen lust att vara tonårsfarsa till en lillgammal, dominant trettioåring.
Hur blir nästa år då?
Fantastiskt! Skulle jag vilja säga om jag inte vore så trött.
Det kan ju bara bli bättre, eller hur?
Läkningen efter en fyraårig cancersvulst kan få ta fart.
Jag hoppas bara att skadorna inte hunnit bli för stora och att det är upp till mig...
Försöker kravla mig upp på stranden.
Om jag tagit lärdom av Odyssevs skulle jag väl ta en kvinna över axeln och börja vandra tills folk frågade vad det var jag bar på.
Kanske där skulle jag kunna bli lycklig?
Fast i kväll är det nyårsfest nån stans i Hombrechtikon. Vet inte exakt var men det blir nog kul ändå.
Och grattis morsan - på 88 års dagen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar