torsdag 17 december 2009

Lilla Fröken Vänster

Det är ju inte som man vill tro, Fröken Vänster HEHEHE...?
Det är ju synd om min vänstra hand.
Skulle jag mäta mängden ärrvävnad på respektive hand vinner hon lätt, Vänstran!
För en vänsterhänt blir det väl Fröken Höger antar jag, men jag har aldrig fattat det där snacket.
Verktygen håller jag i vilket fall som helt för det mesta i högran.
Då bävar hon - Vänstran!
Sågar, borrar, svetsar, kapar, hammare, etc, etc, etc.
Listan kan göras hur lång som helst.
Gör tankeexprimentet och ställ frågan:
- Hur många gånger slår en högerhänt person sig på högra tummen?
Där har ni svaret...
All skit som högerhanden åstadkommer får vänsterhanden lida för.
Så ibland är det som om högran inte vet vad vänstran håller på med.

I somras var det en geringssåg som var i farten.
Som tur var det en svag kinesisk skitsåg, annars hade jag troligtvis blivit handikappad på ett mera påtagligt sätt.
Tre djupa jack där sågbladets tänder fastnade mellan fingerbenen på handens ovansida. Motorn brummade vidare ett tag.
En kompis köpte en svindyr kvalitets såg och i hans journal tyckte jag mig höra talas om delvis amputation...

Idag var jag framme med spikpistolen, vilket gör att denna blogg blir kortare än vanligt.
En av arbetsplatsens skönheter förvirrade genom att ställa en direkt fråga till mig, vilket gjorde att jag för säkerhets skull satte en krampa i handen.
Det är väl egentligen inte så märkvärdigt med två små hål i handen.
Problemet var väl snarare att den landade i regionen där långfingrets sena löper och nu stelnar fingret.

Nej, hundratals brännsår från komplicerade svetsar. Skruvmejslar, bits, stämjärn och sågtänder alla har dom varit under hennes hud - Vänstran!

När jag dör vill jag att någon vänlig själ förbarmar sig över denna hand - kapar av den och stoppar upp den till minne av allt lidande den fått utstå.
Inga ursäkter eller böner kommer någonsin att vara nog för att urskulda dess umbäranden.
Snea vibrationsskadade fingrar, ärrvävnad som löper kors och tvärs likt nerverna på ett kålblad.

And all I can say is that I´m sorry!

Jag vill på något vis förklara... Det var inte meningen, jag var stressad, jag slarvade, jag tänkte mig inte för.
Skitsnack och ren jävla nonchalans!!!

Det är som krockkudden i bilar.
För fan, då är det bara att bränna på då!
Crumbelzone! Stötupptagande ytor? Säkerhetsbälte...
Vi njuter av vår falska säkerhet.
Ooh hjälp, svininfluensa kan man dö av, men krockkuddar kommer att klara biffen ska du se. Då är vi säkra.

Men Fröken Vänster ser ledsen ut och vänder sig bort.
Mot sängen...
Hon vill vila nu - inte skriva mer, bara vila.
Glömma...

Förlåt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar